Frågor & Svar om solceller

 

Går det att tjäna pengar på solceller?

Det är vanligt att solpaneler producerar mer el än vad som förbrukas av en fastighet vid något givet tillfälle. Ett exempelvis är att på ett villatak mitt på dagen, producerar solcellerna som mest och då är förbrukningen som lägst eftersom villaägeren kanske inte är hemma. För en handelsfastighet kan detta istället inträffa en solig sommardag under semstertider då de anställda är bortresta. Då går elen som produceras av solpanelerna ut i elnätet för att komma andra elkonsumenter till nytta istället. Den elen ger istället en intäkt till ägaren av solpanelerna i form av betalning per kilowatttimma (kWh) från sitt elbolag. En annan ekonomisk effekt är att staten har beviljat en skattereduktion kopplad till elen som produceras av egna solpaneler. Mer om det nedan.

 

Hur går det att spara pengar på solceller?

Det går att få 60 öre per kilowatttimma i form av skattereduktion. Denna gäller för såkallade microproducenter där max 30 000 kWh per juridisk person eller per anslutningspunkt går att tillgodoräkna. Det betyder att det maximalt går att få skattereduktion upp till 18 000 kr per kalenderår givet att motsvarande skatt har betalats in och alltså går att dra av. Dessutom får fastighetens säkring i anslutningspunkten maximalt vara på 100 ampere (A). Det går att ta reda på effekten av er fastighets säkring genom att ttta på er elfaktura eller genom att kontakta ert elnätsbolag. Generellt sätt är det en förhållandevis stor skillnad mellan priset elkonsumenten betalar för el från elbolaget jämfört med priset som kan fås genom att sälja egenproducerad el till elbolag. Besparingen från egna solpaneler ligger alltså i att använda egenproducerad el istället för att behöva köpa motsvarande el. 

 

Är det någon vits med solceller på vintern?

Med tanke på solens läge under vinterhalvåret träffar inte solens strålar panelerna i optimal vinkel vilket påverkar elproduktionen negativt. Solpaneler i Sverige har dock lite väl oförtjänt rykte! Panelerna producerar nämligen el även när det är molnigt och fungerar dessutom bättre i svalt klimat. Faktum är att elproduktionen uppskattas försämras med ca 0,4% för varje grad som överstiger 25 grader Celsius. Dessutom glider snön generellt av solpanelerna av sig själv tackvare tyngdkraften och den lutning som solpaneler har.

 

Fungerar solpaneler med snö på?

Solpaneler kan i viss mån fortfarande producera el under ett tunt lager snö. Det är dock viktigt att ha rätt vinkel på panelerna så att snön kan glida av, det underlättar nämligen underhåll och ger bästa elproduktion. De dagar panelerna är täckta av snö produceras ändå inte den största delen av årets totala el. Den förslust av elproduktion som snön orsakar är alltså minsta möjliga förlust sett till hela året.

 

Är det så bra att ha solpaneler i just Sverige?

Långa dagar med ”lagom” temperatur gör att svenska sommarhalvåret bjuder på optimala förhållanden för att producera el från solpaneler. Speciellt med tanke på att verkningsgraden är hyfsat jämn och inte rör sig långt ifrån sitt optimala värde som fås vid 25 grader Celsius. Med rätt vinkel på panelerna fungerar dessutom solpanelerna även på vintern.  Ser vi till andra delar av Europa där solelen har kommit längre, exempelvis Tyskland, är Sverige inte långt ifrån när det gäller solinstrålning, möjliga soltimmar och verkningsgrad.

 

Vad har solceller för miljöpåverkan?

Energiåterbetalningstiden för solceller är ca 2-3 år i Sverige. Det betyder att det tar 2-3 år att generera motsvarande mängd energi som används vid tillverkning, transport och drift. Den största miljöpåverkan från solceller kommer från den energi som går åt vid själva produktionen av solceller. En fördel jämfört med andra energikällor är att det inte går åt energi under transport av material som krävs för energiproduktion, exempelvis kol til kolkraftverk, eftersom det inte behövs. En annan fördel är att elen som produceras av solpaneler även förbrukas på samma plats. Det gör att de energiförluster som kan uppstå vid transport av el i elnätet är minimala jämfört med för t ex vindkraftverk.

 

Hur återvinns solpaneler?

Alla som säljer solceller på den svenska marknaden har ett producentansvar som ska säkerställa att produkten återvinns på rätt sätt. WEEE-direktivet reglerar återvinning av elektroniska produkter, inklusive solceller vilket oftast sker hos de kommunala återvinningscentralerna i enlighet med Naturvårdsverkets krav. Även distributörer kan komma att bli föremål för en såkallad Marknadskontroll av Elsäkerhetsverket vilket innebär att även dem är ansvariga för att produkterna som distribueras följer regler och krav längs hela värdekedjan.

 

Vilka olika typer av solceller finns?

Marknadens vanligaste typer av solceller är monokristallina eller polykristallina solceller men det finns även tunnfilmssolceller. De är främst olika gällande utseende, verkningsgrad och pris. Det är viktigt att varje anläggning anpassas efter de faktorer som är viktigast för den specifika fastigheten.

 

Vad är Monokristallina solceller?

  • Baseras på kisel

  • Oftast svart färg

  • Verkningsgrad: ca 15-22%

  • Dyrare än Polykristallina men oftast billigare per installerad KW

 

Vad är Polykristallina solceller?

  • Baseras på kisel

  • Oftast reflekterande blå färg

  • Verkningsgrad: ca 15-17%

  • Billigare än Monokristallina men oftast dyrare per installerad KW

 

Vad är Tunnfilmssolceller?

  • Baseras på en sammansättning av olika ämnen såsom: kadmium, tellurid, koppar, indium, gallium eller selen.

  • Använder mindre material och är därför lätta och böjliga.

  • Verkningsgrad: ca 10-15%

  • Tunnfilmssolceller är generellt sett dyrare än kiselsolceller

 

Vad menas med Takintegrerade solceller?

  • Solceller ingår i själva takmaterialet

  • Föredras oftast rent estetiskt

  • Är en fördel om taket snart skall bytas ut.

  • Dyraste solcellslösningen jämfört med de klassiska solcellerna.

 

Hur påverkar Fastighetens yta val av solpaneler?

Har fastigheten en stor yta är inte just ytan en begränsande faktor för att uppnå så hög installerad effekt som möjligt. På en sådan fastighet går det bra att ha fler paneler med lägre toppeffekt. Har fastigheten liten yta blir situationen omvänd. Då behöver varje panel en hög toppeffekt för att uppnå så hög installerad effekt som möjligt. Är pris en begränsande faktor ligger det nära tillhands att välj apaneler med en så hög effekt som möjligt eftersom pris per installerad kW blir lägre med tanke på t ex att installationskostnaden per panel blir lägre.